Vad får en korsett kosta?

Jag läser en artikel på Foundations Revealed om hur man som semiprofessionell korsettskapare ska beräkna rimliga priser på sina alster.

Nu ska jag inte redovisa för de kalkyler som presenteras utan fundera lite över detta med vad folk är beredda att betala för en korsett och vad en korsett egentligen kostar.

Jag ser med jämna mellanrum på en del forum unga människors önskan att få äga en korsett. Denna korsett ska helst vara billig, oftast inte dyrare än 300 kr för så billiga korsetter säljs på Tradera, Blocket eller eBay. Det kan vara så men några frågor bara. Är det en ”riktig” korsett, alltså en som klarar belastningar? Är den sydd efter dina mått? Får någon sorts garanti?

Betänk att material till en korsett går på från 300 kr och uppåt. En planschett kostar runt 80 kr och stålen mellan 5 och 7 kr styck. Syr efter färdiga mönster ska man se till att mönsterkonstruktören får ersättning.

Det kan ta en helg, säg 20 timmar att sy en korsett. Är 120 kr/timme lagom lön? Ska vi lägga på arbetsgivaravgifter och sociala avgifter också? Visst kan man deklarera korsettsömnad som hobbyverksamhet, ungefär som kottplockning eller biodling.

En korsett från Vollers eller Axford kostar väl runt 3000 kr; det indikerar i vilket härad korsettpriset bör hamna. Jag såg korsetter i en exklusiv butik i Paris – de kostade från 1500 Euro (15000 kr!!!). Å andra sidan har jag spanat in en kinesisk läderkorsett för 170 USD. Men omkvaliteten vet jag inget. Har sett vanliga tygkorsetter för runt 100 USD och billigare än så men ofta ser jag en notering om 10 stål och spandex – verkar inte så stabilt.

Tillbaka till mina korsettpriser; jag tycker ingen ska säga att en korsett är för dyr, även om den har ett angivet pris på runt 2000 kr. Räkna med material och arbetstid och en korsett som är sydd efter personliga mått och där det ingår en nöjd-kund-garanti, det är inget Tradera kan prestera.

Image

Annonser

Korsettstål

En korsett behöver extra stöd och det stödet kommer, beroende av modell, av stavar i olika material som skjuts in i kanaler mellan tyglagren.
En gång i tiden användes berder från bardvalar, därav benämningen valben. Än idag ser man i engelsk skrift ordet ”bone”. Idag vet vi bättre än att ha ihjäl denna utrotningshotade djurart och använder med gott samvete modernare material som gör ett precis lika bra jobb.

Stålet, för låt oss kalla denna förstyvning så, är idag gjort av stål och har ett par egenskaper som är perfekta för korsetter. Det är styvt och starkt, viker sig inte vid påfrestning. Det har dessutom en del spänst som gör att det kan forma sig efter korsetten. Jag skrev ”forma sig efter korsetten” eftersom jag vill att kroppen ska stöpas i korsetten, inte tvärtom.

Firmor, som Vena Cava och Farthingales säljer speciellt nylonöverdraget korsettstål. Det komemr i fixa längder med ungefär 1 cm intervall. Man kan också köpa krinolinstål, klippa det i lagom längd och åtgärda de vassa ändarna på något sätt (se nedan). Korsettstålen kommer i 7 mm som standardbredd men finns också 4mm och 12mm brett. Det kan vara lite variation på de där 7 millimetrarrna. Sex mm är inte ovanligt att man får hem, men det är också en normal bredd.

En annan bra variant är att använda ett speciellt spiralstål. Det ger visst rörelseutrymme åt alla håll och kan upplevas som något bekvämare. Det köper man ofta i löpmeter och klipper av det i lagom längder, sätter på en skolla i ändarna. Sådana skollor kan också användas till krinolinstål.
En välsorterad korsetttillbehörsaffär säljer oftast spiralstålet i färdiga längder. Det man måste tänka på är att spiralstålet visserligen också är 7 mm brett men är tjockare än fjäderstålet och skollan tar en del extra plats varför en för smalt sydd kanal kan ge stora bekymmer.

Generellt tycker jag 9 mm är en lagom bredd på kanalerna oavsett om man använder det ena eller andra stålet. Dessutom ska man inte backa med symaskinen när man börjar, resp slutar sy kanalerna. Risken är stor att man får några stygn in i kanalen.

Ska man nu ge sig på en tidig korsett, från 1700-talet, är det ganska olämpligt att använda korsettstål av metall. Det blir tungt om man ska stoppa in ett 50-tal stål.Varianten är att använda plast; och här är enda stället där det är försvarbart med plaststål.
I vanliga fall ger plasten med sig när det utsätts för värme och belastning. Korsett med plast kanske sitter som ett smäck när den är nypåtagen men efter ett tag sviktar plasten och korsetten formas efter kroppens kurvor och kulor – så var det inte tänkt.
Plasten klipps med en kraftig sax, och kanterna filas runda. Ev kan man värma försiktigt ovan en öppen låga och forma ändarna mjuka.

Jag har sett att både Vena Cava och Röda Tråden har bra plaststål. Hursomhelst – Rigilene funkar inte och hör hemma i klänningssömnad. Det är också inte ovanligt att några letar efter ”billiga” alternativ till de färdiga korsettstålen men har man lagt flera timmar och en hel del arbete och pengar på att få till en vacker korsett, varför då inte gå hela vägen och använda riktigt material.
Rensband till avlopp går väl visst att använda men det är inte inplastat utan kan rosta och ge fula fläckar. man ska sedan ha riktiga verktyg och krympslang och en del annat varför vinsten inte lär bli så stor.

Nedan är en bild på några olika stål.Från vänster: 6mm plaststål, perfekt för 1700-talskorsetten, 7mm spiralstål med skolla, 9mm spiralstål med skolla, 4mm nylonöverdraget fjäderstål, 7mm fjäderstål och 12mm fjäderstål (med tejprester).

Image

Mönstertips #2

Finns det några rent dåliga mönster, då? Jag skulle, utan att vara objektiv i övermått, bara konstatera att det inte finns några. Det finns mönster som är svåra att använda eftersom de är avkalkerade från över hundra år gamla mönster, dvs inte anpassade för dagens kvinnofigurer och därmed måste justeras.

Det finns mönster som är lite speciella, kanske utvecklade efter idéer om HUR en korsett ska se ut och för att få ett patent. Ofta är dessa korsetter ganska invecklade och inte nödvändigtvis lika de korsetter vi associerar med viktorianska korsetter.

Jag noterade att Truly Victorians TV-110 är ett riktigt bra mönster som är lätt att jobba med. Nu måste jag också slå ett slag för ett annat mönster som jag använde mycket innan jag gick över till TV110 – MantuaMakers 1880-korsett.
Den här korsetten ser lite annorlunda ut. Den är hög med en lång och markerad midja, tänk ”skorsten”.

Mönstret kommer på samma typ av vitt och kraftigt papper som Truly Victorians och mönstret är multisize, alltså det kommer i en hel massa storlekar. Korsetten sys i sex paneler per sida och förväntas ha en ganska stor glipa (ca 10 cm). Det som kan vara lite störande är en smal panel mitt över bysten. I små storlekar är den panelen mycket smal men mindre accentuerad i större storlekar. Eftersom den  (panelen) är helt rak kan man faktiskt, jag har testat, kan man dela den och lägga till på de omgivande panelerna.

Image

Sömnadsbeskrivningen däremot borde vara ett föredöma för alla mönstertillverkare. Man har på ett mycket pedagogiskt sätt beskrivit hur man ska sy ihop sin korsett, hur man ska ta mått och hur man ska fixa små detaljer.

Mantua Maker har flera historiska mönster bland annat fem korsettmönster från äldre tider till det här från 1880, men jag ska kommentera de andra lite senare. Givetvis (inte alltid så givet) finns mönstret att köpa hos Vena Cava Design i England.

MM-1880[1]